VH-tränaren Hampus Sylvegård.
Det var en påfallande lugn och cool VH-tränare vi träffade i Smedjehovs innandömen kort efter slutsignalen. Något adrenalinpåslag såg vi inte röken av. Trots att det var en ganska grinig och stundtals tuff batalj – och länge helt oviss.
– Det här är slutspelshockey. Jag visste att det skulle bli en tight match och lite tjuvsmällar hör till när det gäller mycket. Det gäller att försöka behålla lugnet.
Ni vinner med 2–0 och imponerar spelmässigt. Vad är det som avgör?
– Det kanske viktigaste är att vi vågar spela vårt spel. Vi har en matchplan och en spelfilosofi som vi försöker följa. Det lyckas vi med. Jag tycker att vi för matchen och gör det bra i tre perioder. Vi är också konsekventa och noggranna.
Ni ledde länge bara med 1–0, trots en mängd skarpa lägen. Hur jobbigt var det?
– Nja, jag var aldrig direkt orolig. Vi spelade så pass bra.
Pelle Ströms vackra 2–0-mål var på flera sätt förlösande och också fullt välförtjänt.
Det var en perfekt start för VH. Sylvegård gladdes förstås åt segern, men hade redan tankarna och fokuset på nästa match, onsdag kväll.
– Det är ny match om mindre än 24 timmar. Nu ska vi kika på den här matchen på videon och analysera den.
Ni åker tillbaka till Vimmerby med bussen. Var det en självklarhet att resa hem?
– Ja, absolut. Ingen tvekan alls. Det är oftast skönare för killarna att sova i sina egna sängar istället för att bo på hotell.
Och de lär sova gott, styrkta av den starka insatsen i första kvartsfinaldrabbningen.
