När vi pratar med Agnes Karlsson under onsdagseftermiddagen är hon hemma hos familjen i Vimmerby och tar det lugnt efter en lång gårdag på resande fot.
Agnes, som är född 2006, är hemkommen efter flera dagar i Spanien med det svenska F18-landslaget. Där var hon en av de lyckligt utvalda som fick representera blågult i Pinatar Cup.
– Jag fick kallelsen bara några veckor innan. Det är alltid speciellt att representera Sverige och också att spela i ett nytt land, berättar hon.
Detta var den talangfulle mittfältarens andra landslagssamling. I höstas spelade hon två matcher mot Rumänien med F17-landslaget i just Rumänien. Och nog verkar hon trivas i den internationella miljön.
– Man börjar lära känna spelarna och ledarna bättre. Sen bodde vi också väldigt fint och det var bra mat, faciliteter och planer. Det är väldigt proffsigt, och skönt att ha det så.
Under samlingen spelade Sverige två matcher, men det var såklart mer på schemat än så.
– Utöver matcherna hade vi också fyra träningspass. Träningarna var främst matchförberedande så det var en låg belastning men med en hög intensitet, förklarar Karlsson och fortsätter:
– Det är också mycket fokus på att få ihop gruppen, med tävlingar där man kan samla poäng och vinna priser.
Matcherna då? Jo, i den första matchen mot Portugal förlorade Sverige med 1–0, och Agnes fick ett kort inhopp i slutet. Mot Marocko, som ställde upp med ett F20-lag, startade hon matchen och fick i sin centrala mittfältsroll spela första halvleken. När Agnes lämnade planen var ställningen 1–1, i den andra halvleken fick sen marockanerna in ett segermål.
– Jag tyckte det gick bra för mig. Det var roligt att spela från start och få sjunga nationalsången. Sen är det en stor skillnad på motståndet på internationell nivå när det kommer till närkampsspelet och tempot. Vi hade lite problem att få igång vårt spel och det var tråkigt att vi inte lyckades få en vinst.
Agnes berättar om fler detaljer som präglar lag på internationell nivå, vilket blev särskilt tydligt mot Marocko.
– Man märker att de utnyttjar domarens beslut till högsta möjliga nivå. Det sätter en viss prägel på matchen. Det var mycket psykningar, maskningar, nyp och de drog i kläder och såna saker. Det är annorlunda mot vad man är van vid.
Hur spelar ni i landslaget, och vad vill ledarna se från dig som central mittfältare?
– 4-4-2 är grundformationen, sen varierar det väldigt mycket beroende på vilka man möter. Det är extremt proffsigt med scouting och vi tittar på en hel del klipp inför matcherna. Det är olika från match till match med vad de vill se från både laget och individuellt.
Vad väntar härnäst med landslaget?
– Nästa samling är i april vad jag vet om. Men det är inte klart med motstånd eller vart det ska vara än, och som alltid kan man inte ta en kallelse för givet.
I höstas debuterade Agnes, tillsammans med en annan VIimmerbyprodukt i form av Tyra Andersson, i Allsvenskan med Linköpings FC som de spelar i till vardags. 2024 finns det såklart möjlighet att växla upp ännu mer.
– Det känns bra. Vi har haft en väldigt tuff försäsong, men med många roliga träningar. Just nu är det en blandning mellan F19, A-laget och NIU (fotbollsgymnasiet), så det blir uppåt åtta träningspass i veckan.
Med andra ord är det inte arbetsmoralen som kommer kunna stoppa Agnes Karlsson från att få mer chanser i både Allsvenskan och landslaget framöver.