Experten Mona Liljedahl reder ut sÀrskild begÄvning

SÀrskild begÄvning uppmÀrksammas i skolan i och med den nya skollagen 2010 men Àr svÄrhanterat för mÄnga skolor Àn idag.

"MÄnga gÄnger hör man 'lÄt barnen leka', men de hÀr barnen leker i huvudet hela tiden, det Àr sÄ de faktiskt leker", sÀger Mona Liljedahl om hennes möten med sÀrskilt begÄvade barn.

"MÄnga gÄnger hör man 'lÄt barnen leka', men de hÀr barnen leker i huvudet hela tiden, det Àr sÄ de faktiskt leker", sÀger Mona Liljedahl om hennes möten med sÀrskilt begÄvade barn.

Foto: Mona Liljedahl

Vimmerby2021-07-04 18:00

Mona Liljedahl Àr pedagog, förelÀsare och författare, och en av dem som bidragit till Skolverkets handledning till skolor om sÀrskilt begÄvade elever.

– Vi pratar inte om pengar utan vĂ€rderingar, vilja och kunskap. FörstĂ„r man vad det handlar om kostar det inga ekonomiska resurser, sĂ€ger hon nĂ€r vi hörs över telefonen.

Skolverkets definition av sĂ€rskild begĂ„vning Ă€r fem procent, det vill sĂ€ga att man rĂ€knar med att de fem procent av befolkningen med högst IQ Ă€r sĂ€rskilt begĂ„vade. 

– Det Ă€r en avgrĂ€nsning de gör som myndighet för att de mĂ„ste sĂ€tta en siffra men det Ă€r inte alls nĂ„gon absolut sanning, sĂ€ger Liljedahl.

Skolverkets definition innebÀr att alla med ett IQ över normalbegÄvning, 125, har en sÀrskild begÄvning. Men alla begÄvningsforskare har sin egen grÀns för var begÄvning börjar.

– Sedan finns det mĂ„nga nyanser Ă€ven inom sĂ€rskild begĂ„vning. 

MÄnga gÄnger har skolor svÄrt med att identifiera och stimulera begÄvningen.

– Det mĂ€rks inte alltid pĂ„ fakta och fĂ€rdigheter utan mer i en enorm lust att lĂ€ra och behĂ€rska. Skolan behöver förstĂ„ att begĂ„vning inte har med prestationer att göra. Man behöver hitta dessa barn i gliporna av vĂ„ra kunskapsmatriser och vara nyfikna pĂ„ de elever vi har framför oss. Det Ă€r ocksĂ„ viktigt att förstĂ„ att dessa elever inte bara kommer frĂ„n vĂ€lfungerande familjer utan Ă€ven direkt frĂ„n flyktigbĂ„ten, sĂ€ger Liljedahl och fortsĂ€tter,

– Hos smĂ„ barn ser man ofta en kunskapstörst och en nyfikenhet. SĂ€rskild begĂ„vning handlar om det abstrakta och komplexa tĂ€nkandet Ă€ven om man inte har alla konkreta fĂ€rdigheter. De stĂ€ller frĂ„gor eller drar slutsatser, som Ă€ven om de Ă€r felaktiga kan vara komplexa. Ofta har de ocksĂ„ ett kritiskt förhĂ„llningssĂ€tt. Det hĂ€r Ă€r en vĂ€rderingsfrĂ„ga och vi Ă€r vĂ€ldigt ofta pragmatiska och har svĂ„rt att se bortom barnets görande och se tĂ€nkandet. I grund och botten handlar det om vĂ„ra vĂ€rderingar och vilja. 

PÄ vilket sÀtt pÄverkar vÄra vÀrderingar?

– MĂ„nga gĂ„nger brister skolorna rent mĂ€nskligt. Man behöver fundera över vilket mĂ€nniskovĂ€rde man tillskriver de hĂ€r barnen. Man tror inte riktigt pĂ„ att det hĂ€r med sĂ€rskild begĂ„vning kan skapa sĂ„ stora problem, utan istĂ€llet tror man att förĂ€ldrarna blĂ„ser upp det. DĂ€rför Ă€r det en vĂ€rderingsfrĂ„ga.

Vad ska man absolut inte ska göra i mötet med sÀrskilt begÄvade barn?

– Att göra inget Ă€r vad man absolut inte ska göra, sĂ€ger Liljedahl.

Mona Liljedahl har skrivit boken SĂ€rskilt begĂ„vade elever – pedagogens utmaning och möjlighet. I den berĂ€ttar hon hur skolan kan upptĂ€cka och identifiera dessa elever samt vilka pedagogiska verktyg som behöver tillĂ€mpas.
Mona Liljedahl har skrivit boken SĂ€rskilt begĂ„vade elever – pedagogens utmaning och möjlighet. I den berĂ€ttar hon hur skolan kan upptĂ€cka och identifiera dessa elever samt vilka pedagogiska verktyg som behöver tillĂ€mpas.
SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!