Förnuft eller känsla för Ukraina i EU

Förnuftet kräver lång anpassning. Känslan vill skynda på. Frågan är vad som ska väga tyngst för Ukrainas väg mot medlemskap i EU.

EU-kommissionären Maros Sefcovic. Arkivfoto.

EU-kommissionären Maros Sefcovic. Arkivfoto.

Foto: Jean-Francois Badias/AP/TT

EU2023-06-22 12:41

En muntlig rapport om möjligheterna att inleda medlemskapsförhandlingar med Ukraina och Moldavien är ett av huvudnumren när EU-ländernas EU-ministrar sitter samlade utanför Stockholm.

Innehållet är till stor del känt på förhand och har redan rapporterats till ländernas ambassadörer i Bryssel.

Ukraina anses hittills ha klarat två av sju uppsatta villkor. Moldavien har lyckats med tre av nio.

"På god väg"

Det kan låta lite, men är samtidigt gjort i ett dramatiskt läge – framför allt för Ukrainas del.

– Vi får inte glömma att det är ett krig i landet och det här är ansträngningar som har gjorts under några månader, säger EU-kommissionären Maros Sefcovic till SR Ekot på väg in till mötet.

– De är på god väg i alla områden som de är uppsatta att göra. Det är det viktiga budskap som jag har till Ukraina i dag, säger i sin tur EU-minister Jessika Roswall (M).

Drar ut på tiden?

Beslut om att eventuellt inleda medlemskapsförhandlingar med de två länderna väntas inte förrän tidigast i höst. Både Ukraina och Moldavien trycker dock på, inte minst med rent känslomässiga vädjanden.

Oron är stor för att såväl reformintresset som EU-vänligheten kommer att minska om processen drar ut på tiden och i stället gynna Ryssland.

Samtidigt finns oro för konsekvenserna av att gå för fort fram, innan länderna är redo. Bulgarien och Rumänien förs ofta fram som exempel på EU-länder som blivit medlemmar "för tidigt", och fortfarande kämpar med korruption och skakiga ekonomier.

"Chock för EU"

Rättvisemässigt finns också frågan om Ukraina och Moldavien av rent geopolitiska skäl ska få en välvilligare behandling än de EU-sugna länderna på västra Balkan.

– Klart är att vi måste tillämpa samma kriterier för alla länder, säger Finlands nye EU-minister Anders Adlercreutz.

Frankrikes Laurence Boone betonar i sin tur att också EU måste vara redo och ha bestämt sig hur man ska fungera i framtiden, när och om 27 medlemsländer ska utökas med "åtta eller tio eller vad som helst".

– Det kommer att bli en stor chock för EU. Med min tyska kollega har jag dragit igång en arbetsgrupp för att se vilka reformer som behövs, berättar Boone i Stockholm.

EU-minister Jessika Roswall tillsammans med Finlands EU-minister Anders Adlercreutz vid det informella EU-ministermötet utanför Stockholm.
EU-minister Jessika Roswall tillsammans med Finlands EU-minister Anders Adlercreutz vid det informella EU-ministermötet utanför Stockholm.
Fakta: EU:s utvidgningar

EU har utvidgats sju gånger sedan dåvarande Västtyskland, Belgien, Nederländerna, Luxemburg, Frankrike och Italien 1951 skrev under Paris-fördraget om att skapa den så kallade "kol- och stålunionen":

1 januari 1973: Danmark, Irland och Storbritannien

1 januari 1981: Grekland

1 januari 1986: Portugal och Spanien

1 januari 1995: Finland, Sverige och Österrike

1 maj 2004: Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern

1 januari 2007: Bulgarien och Rumänien

1 juli 2013: Kroatien

För närvarande förhandlas om medlemskap även med Montenegro sedan 2012 och Serbien sedan 2014. Med Albanien och Nordmakedonien har förhandlingar formellt öppnats 2022, men ännu inte inletts. Ukraina, Moldavien och Bosnien och Hercegovina har erkänts som kandidatländer, men väntar på förhandlingsstart. Med Turkiet ligger förhandlingarna på is.

Fotnot: Hela Tyskland är medlem i EU sedan den 3 oktober 1990 då det forna Östtyskland införlivades. Storbritannien lämnade EU den 31 januari 2020.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!