"En del experter tycker att det hÀr omrÄdet Àr Ànnu mer unikt Àn exempelvis Norra Kvill. Vi tycker att det Àr vÀrdefullt att försöka spara naturen hÀr", sÀger Ulf Fransson.
Det Àr en solig förmiddag i slutet av mars nÀr Vimmerby Tidnings reportrar kliver i sina stövlar och kör ut mot Tuna. Vid mataffÀren vÀntar ett gÀng som vi ska ta rygg pÄ ut i den nÀrliggande naturskogen. Stora bitar av den har i omgÄngar avverkningsanmÀlts och gallringen har börjat.
Nu ska vi fÄ uppleva skogen live och under tiden passar vi pÄ att intervjua dem som bjudit in oss.
Vad Àr det ni vill ha ut av det hÀr?
â MĂ„let Ă€r att vi pĂ„ nĂ„got sĂ€tt ska skydda den hĂ€r skogen som Ă€r vĂ€ldigt unik. UtgĂ„ngspunkten Ă€r att vi ska försöka fĂ„ till ett kommunalt naturreservat, sĂ€ger Ulf Fransson, styrelsemedlem i Naturskyddsföreningen lokalt.
Enligt honom finns det ett nationellt mĂ„l att tjugo procent av Sveriges yta ska vara skyddad. Kalmar Ă€r ett av de sĂ€msta lĂ€nen med tre procent och i Vimmerby kommun finns bara tvĂ„ promille skyddad mark. Fransson förklarar att lĂ€nsstyrelsen inte har medel till att göra omrĂ„det till ett "vanligt" naturreservat, och att en annan vĂ€g att gĂ„ dĂ„ Ă€r att försöka fĂ„ med kommunen pĂ„ tĂ„get. Men för att göra det krĂ€vs till en början att marken Ă€gs av kommunen â vilket inte Ă€r fallet just nu.
Den lokala naturskyddsföreningen skulle gÀrna se att omrÄdet omkring Gallsjön blir ett kommunalt naturreservat, men för det krÀvs att kommunen Àger marken, och medel till att göra det. För kommuner som vill skapa naturreservat finns statliga medel att söka.
Ulf Fransson, styrelsemedlem i Naturskyddsföreningen lokalt, spanar pÄ en fallen stam.
Finns det nÄgra andra möjligheter att skydda skogen?
â Egentligen inte. Det skulle vara om markĂ€garen gĂ„r med pĂ„ det pĂ„ frivillig basis, men det innebĂ€r ju att de gĂ„r miste om ekonomisk vinning.
â MĂ„nga har synpunkter pĂ„ skövlingen i Amazonas, men vi glömmer vĂ„r egen skog. Det Ă€r jĂ€ttetrĂ„kigt, man blir deprimerad, sĂ€ger Jan Brenander frĂ„n Oskarshamnsbygdens fĂ„gelklubb, en förening som skickat in klagomĂ„l pĂ„ tidigare avverkningsanmĂ€lningar som gjorts för omrĂ„det.
Skogsbruksföretaget Sydved Àr ombud för markÀgaren och utför dÀrmed de ÄtgÀrder för skogen som denne har bestÀllt. Det Àr de som i det hÀr fallet sköter kontakten med Skogsstyrelsen och har hjÀlpt till med anmÀlningar om avverkning. Daniel Fellenius, marknadschef pÄ Sydved, Àr medveten om att det finns synpunkter pÄ avverkningen just kring Gallsjön.
â Vi tycker att det Ă€r bra att det finns en dialog och lyssnar in externa synpunkter. Ăven om vi tar hĂ€nsyn till certifieringskrav och naturvĂ€rden i vad vi kallar för "generell naturvĂ„rd", vilket egentligen Ă€r en högre hĂ€nsynsnivĂ„ Ă€n vad lagen krĂ€ver, finns det intressenter som kan tycka att det inte Ă€r tillrĂ€ckligt utifrĂ„n deras sĂ€tt att se pĂ„ det. Det blir en svĂ„r diskussion kring var grĂ€nsen gĂ„r och skogsĂ€garna mĂ„ste ocksĂ„ ha sin rĂ€tt att kunna bruka sin skog, men i slutĂ€nden Ă€r det Ă€ndĂ„ Skogsstyrelsen som avgör vad som Ă€r okej, sĂ€ger Fellenius.
"Skogen betyder vÀldigt mycket för vÀldigt mÄnga, men det Àr svÄrt att leva upp till det som externa intressenter vill i alla detaljer", sÀger Daniel Fellenius, marknadschef pÄ Sydved.
Han förklarar att Sydved har tagit sig an det klagomÄl som kom in, och gjort vissa kompletteringar i sin anmÀlan utifrÄn det.
â Vi tycker ocksĂ„ att den hĂ€r skogen har höga naturvĂ€rden, men det Ă€r det mĂ„nga skogar som har idag. Med rĂ€tt hĂ€nsyn kan man ocksĂ„ bruka utan att förbruka.
Biolog Erland Lindblad blickar ut över vidderna. "Vi strider i motvind. Det kÀnns hopplöst", sÀger han.
Under den lilla skogsexpeditionen visar Erland Lindberg och Jan Brenander vÀgen. Enligt dem utgör skogen runt Gallsjön ett unikt omrÄde för södra Sverige. En kontinuerlig tillförsel av död ved genom sjÀlvgallring gör att ovanligt mÄnga rödlistade arter har sina livsmiljöer dÀr. Vid en inventering i omrÄdet har ett sjuttiotal rödlistade arter hittats.
"MÄnga har synpunkter pÄ skövlingen i Amazonas, men vi glömmer vÄr egen skog. Det Àr jÀttetrÄkigt, man blir deprimerad", sÀger Jan Brenander.
Carina Beijer frÄn Naturskyddsföreningen lyssnade med stort intresse pÄ de sakkunnigas uttalanden, och spanade ordentligt pÄ den unika naturskogen.
Erland Lindblad visar ett tydligt spÄr av mindre mÀrgborre. Ett kÀnnetecken Àr att modergÄngen de gnager upp ofta Àr formad som mÄsvingar.
Daniel Johansson jobbar som miljöstrateg pÄ Vimmerby kommun. En liten del av hans roll innebÀr att han Àven Àr kommunekolog. "Det hÀr Àr den roligaste dagen jag haft pÄ jobbet i Är", sÀger han pÄ vÀgen tillbaka frÄn skogsturen, med hÀnvisning till att det var hÀrligt att fÄ komma ut och lyssna pÄ sakkunniga.
Erland Lindblad pekar pÄ avverkningsanmÀld skog.
Carina Beijer och Erland Lindblad i ett samtal om grön aspvedbock.