Mycket vatten i Kisaån? Ja! Översvämning? Nej! Enligt Thomas Blixt, kommunens räddningschef, är detta inom det normala.
Det porlar, droppar, rinner och forsar. Träden i Kisaån står inte längre vid åkanten och bugar sina kronor över vattenspegeln.
Istället står de ute i ån, som om de växte direkt ur vattnet.
Vi promenerar längs Vråkenområdet tillsammans med kommunens räddningschef Thomas Blixt, säkerhetssamordnare Staffan Waldau Wass och miljöchef Yngve Blomberg.
Det är svårt att tänka sig att det i somras endast var en liten smal bäck som rann här. "Varken djur- eller växtliv far illa av de höga vattennivåerna", säger Yngve Blomberg.
Säkerhetssamordnare Staffan Waldau Wass, räddningschef Thomas Blixt och miljöchef Yngve Blomberg från Kinda kommun är inte oroade över den höga vattennivån i Kisaån. "Det är ingen översvämning. Det är normalt", säger Thomas Blixt.
All snö som föll under första veckan i januari har förvandlats till vatten och ån har svämmat över sina bräddar. Vattennivån har stigit med drygt en meter på bara några dagar.
På några ställen har vattnet börjat krypa upp i trädgårdarna. Men än så länge är det inte tal om någon översvämning.
– Det här är normalt. Det är högt vattenstånd, säger Thomas Blixt.
Samtidigt är det ganska många liter vatten som rinner undan per sekund.
Marken runt Vråkenområdet är relativt mättad med vatten. Därför rinner vattnet lättare ovanpå.
För de fastigheter som ligger i riskzonen har fastighetsägaren eget ansvar att vidta förebyggande åtgärder, ett arbete som bör ske under torrperioden.
– Där man vet att risken finns är det så. Däremot, om det händer något som man inte kan förutspå kan det enligt lagen om skydd mot olyckor bli en utryckning. Då gör vi i räddningstjänsten insatser, säger Thomas Blixt.
Hit mätte vattnet 19 januari.
Vattnet i ån har börjat krypa närmare husen.
Vattenståndet är högt, men har det varit ännu högre. Thomas Blixt pekar på gräsmattan vid Vråkenkvarterets allmänning. Dit är det åtskilliga meter.
Vi promenerar vidare och pratar om året 2010, då kommunen fick bygga barriärer för att hindra vattnets framfart. Man hade då tagit hit Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) containrar.
– Det var då det aktualiserades väldigt tydligt i Sverige vilket ansvar fastighetsägare har, säger Thomas Blixt.
För att kommunen ska gå in och göra något krävs det alltså extra ordinära omständigheter och att något skulle behöva skyddas.
Hur förberedd är man från kommunens sida på en översvämning?
– Inte mer än att vi vet att vi kan hjälpa till med länspumpar, säger Thomas Blixt.
Då pumpar man bort vatten från fastigheter och källare.
– Att ställa en pump här och pumpa bort vatten härifrån är omöjligt, säger han och tittar på vattnet som rinner förbi i ån.
Det är strömt och rör sig fort och smidigt.
Titta noga på den lilla fyrkanten med en cirkel i mitten. Detta är alltså det omtalade och påstådda märket från översvämningen i Kisa som ska ha ägt rum för över 100 år sedan.
Ser ni det lilla märket i mitten på husgrunden? Det är svårt att tänka sig att vattnet har varit såhär högt.
– Det finns nationella resurser och en beredskap, men det finns inte per kommun. Man får be om saker, hämta dem eller få dem hitkörda från MSB, säger Staffan Waldau Wass.
– Dessa kan vi avropa för att möjligen få, säger Thomas Blixt.
Han fortsätter:
– Men jag tror inte vi ligger högst upp i prioriteringslistan om vi ringer idag. Med tanke på hur det ser ut i Jönköping och hela Småland.
Hur stora är riskerna för en rejäl översvämning?
– Det är så mycket "det beror på" i det där, säger Staffan Waldau Wass.
Risken bedömer de ändå som liten. Kisas topografi är kuperad och det finns, till skillnad från Östgötaslätten, inga stora plana ytor.
– Men det finns olika typer av översvämningar. Det kan bli skyfall och då kan det bli översvämning var som helst där det blir för mycket vatten för dränering eller dagvatten, säger Yngve Blomberg.
Även i Talusaån är det mycket vatten. Trädgårdar står delvis under vatten.
Elstolpar Kisa
Det är fastighetsägarens ansvar att vidta förebyggande åtgärder för att skydda de hus som ligger i riskzonen. På Kinda kommuns hemsida, kinda.se, finns information om höga vattenflöden.
Flödet i Kisaån hänger inte ihop med skyfall utan med snösmältning.
– En å mår bara bra av skyfallet. Men det kan hamna på någon gata där det går ner i källaren. Då blir det mer akut. Då måste vi kanske åka och pumpa i den källaren, säger Thomas Blixt.
Det är vid akuta tillfällen och olyckor som man inte kunnat förutse som räddningstjänsten griper in.
Ingen översvämning i Kisaån alltså. Ändå balanserar vattennivån på gränsen.
– Flödet är på gränsen till att det börjar bli problem för en del husägare. Det händer vart tionde år här, säger Yngve Blomberg.
Sen finns det även beräkningar på vad som kan hända vart hundrade år, vart femhundrade och vart tusende år tillägger han.
Risken för översvämningar har inte blivit mindre i och med klimatförändringarna. De är de alla tre noga med att poängtera.
– Det blir fler och tätare extremer och fler saker som sker samtidigt. Det är det som skapar problem. Man kanske får omvärdera tusenårsflödena till femhundraårsflöden. Saker och ting förändras om klimatet ändrar sig, säger Staffan Waldau Wass.
Yngve Blomberg nickar instämmande.
– Jag tror att med ett ändrat klimat så är det inte vårsmältningen som kommer att vara problemet i framtiden, med mindre snö till exempel. Däremot kommer det kanske att bli mer problem med skyfall.
Så här högt var vattnet 16 januari.
För ett par veckor sedan fanns inget vatten här. Nu har vattnet i Kisaån stigit betydligt.
Visst är det mycket vatten i Kisaån nu. Men det är ingenting mot 1966 då det var ett extremt flöde.
