â Exakt hur mycket som togs bort kan jag inte sĂ€ga pĂ„ rak arm, sĂ€ger Anders Karlsson, inspektör pĂ„ miljö- byggnadsförvaltningen i Hultsfred. Men det mĂ„ste vara mycket, i stort sett hela strĂ€ckningen.
I samband med att gatan grÀvdes upp, passade man ocksÄ pÄ att ta bort den gamla, miljöfarliga, asfalten för att börja om pÄ nytt frÄn en ren grusbÀdd.
Anders Karlsson berÀttar att asfalten i det understa lagret innehöll stenkolstjÀra.
â Det anvĂ€nde man fram till i mitten pĂ„ 1970-talet, sĂ€ger han. Men inte numera. Det Ă€r dock inte helt ovanligt att den hĂ€r sortens asfalt ligger kvar. Ofta i de understa lagren.
Han hÀnvisar till undersökningar som gjordes av dÄvarande vÀgverket för ett antal Är sedan, och om visade att den hÀr gamla typen av asfalt med stenkolstjÀra innehÄller polyaromatiska kolvÀten, PAH förkortat.
NÀr det upptÀcktes togs stenkolstjÀran bort ur receptet, och ersattes med andra Àmnen som inte innehÄller PAH.
â Den nya asfalten Ă€r inte lika miljöstörande som den gamla, sĂ€ger Anders Karlsson.
Han tror dock inte att kolvÀtena har spridit sig speciellt mycket. Ofta ligger ju asfalten i lager pÄ lager, det bygger pÄ i takt med att gatorna renoveras och asfalteras om.
â SĂ„ lĂ€nge man inte grĂ€ver i gatorna kommer vattnet inte Ă„t asfalten, och jag tror inte det lakar ur nĂ„got speciellt, sĂ€ger Anders Karlsson. Men om man börjar grĂ€va, sĂ„ mĂ„ste den gamla asfalten tas bort.
SÄ samtidigt som Hagadalsgatan fick nya ledningar, blev det ocksÄ ett miljösaneringsprojekt.