Jonas Hassen Khemiri behövde 20 år för att förstå de självbiografiska trådar som han använder i romanen "Systrarna" och Andrev Walden i sin tur väntade "ett halvt liv" innan han skrev "Jävla karlar" utifrån sina egna barndomsupplevelser.
De är två av de kanske mest förhandstippade författarna inför Augustpriset – som i år delas ut i Konserthuset i Stockholm.
Tv-programmet "Babels" Jessika Gedin är en av dem som tror på Walden som pristagare. I "Jävla karlar" skildrar han en pojkes försök att förstå en tillvaro där papporna ständigt byts ut. Länge längtade han efter att skriva sagor, tills han insåg att "den bästa sagan jag hade i mig fanns i min barndom". Han mottog nomineringen med skräckblandad förtjusning.
– Jag hade en kluven förhoppning om att boken skulle tas emot väl men inte så väl att mina gamla styvpappor märkte att jag hade skrivit den. Men det tåget gick ganska snabbt. Det är mest lycka men också lite hisnande att en roman som ändå bottnar i verkligheten redan har blivit läst av så många, sade han när nomineringarna presenterades.
"Inget som förvånar"
Även Pär Hanssons roman "Spindelbjörken" är en uppväxtskildring, och en krisbok om manligheten. Nominerade är dessutom "Studie i mänskligt beteende" av Lena Andersson, "Moral" av Lyra Ekström Lindbäck och "Satansviskningar" av Sami Said.
Valet fick Johanna Lundin – frilansande kulturskribent och boktipsare i SVT:s "Go'kväll" – att besviket konstatera hur förväntade årets nomineringar kändes.
– Ett stort snark, var min omedelbara reaktion. Efter att ha överraskat i flera år känns det i år som ett så klassiskt Augustpris. Nomineringar till "the usual suspects", men inget som förvånar, sade hon till TT.
I stället hyllade hon de nominerade barn- och ungdomsböckerna. Här återfinns bland annat Frida Nilsson och Oskar Kroon – som båda har varit med förr, Frida Nilsson som nominerad och Kroon som Augustpristagare 2019.
Brännande sakprosa
I den sakprosa som lyfts fram syns några av samtidens brännpunkter: gängvåld, judarnas europeiska historia och ryska oligarkers dolda påverkan – samt Henrik Berggrens tredje bok om Sverige under andra världskriget, "Landet utanför" som ger bakgrunden till den svenska nyorienteringen i Natofrågan.