Maria Landeborn, sparekonom och senior strateg på Danske Bank, säger att man inte kan förvänta sig några stora glädjeskutt på börsen framöver eftersom uppgången redan varit bättre än väntat.
– Det har varit ett ganska bra första halvår, i motsats till vad man kunde tro inför 2023. Det fanns en oro för lågkonjunktur, energipriserna var skyhöga, räntehöjningarna var inte klara. Men de negativa scenarierna har inte blivit verklighet, centralbankerna börjar närma sig räntetoppen och inflationen har vänt ned.
Hon nämner också att en handfull stora tech-bolag dragit hela uppgången på den amerikanska börsen i år, som tenderar att smitta av sig på Stockholmsbörsen. Tekniktunga Nasdaqs kompositindex har gjort sitt bästa halvår på 40 år.
– Uppsidan härifrån är inte så stor, eftersom börsen redan räknar med att marknadssidan är rätt bra. Inflationen har vänt ned, men räntorna är väldigt höga. Det bromsar ekonomin och vi har inte sett den fulla effekten av de här åtstramningarna än. Börjar vi se att konjunkturdata ser svagare ut så kan vi få se en oro på börserna, igen.
Full effekt av räntehöjningarna syns först efter 12–18 månader, säger Landeborn.
– Amerikanska centralbanken började höja under våren förra året, i USA börjar arbetsmarknaden svalna lite grann nu. För svensk del så gjorde Riksbanken de stora höjningarna under hösten och kring årsskiftet. Så de har definitivt inte slagit igenom fullt ut i ekonomin ännu.
Och ju mer man höjer desto mer ökar risken för att vi får en hårdare inbromsning i ekonomin längre fram, säger Landeborn. Men än så länge finns inga tecken på att vi går in i en lågkonjunktur, säger hon.
– Arbetsmarknaderna är fortsatt starka och bolagen går bra. Jag tror att konjunkturen kommer bli helt okej, vi kommer inte se någon recession kommande halvår. Det bör vara positivt för börsen.
Jonas Olavi, börsanalytiker på Alcpot, oroar sig för om konsumenterna accepterar betydligt högre priser på produkter.
– Det skulle spä på inflationen, handeln har varit en stor bidragsgivare till den.
Om inflationen fortsätter uppåt kommer centralbankerna behöva strama åt med ytterligare räntehöjningar, vilket skulle påverka värderingen på börsen negativt, säger Olavi.
– Man får förvänta sig att centralbankerna har lyckats i sin strävan att trycka till förväntningarna om framtiden genom att skjuta upp räntorna och få inflationen att falla tillbaka, vilket är positivt. Det kommer avspegla sig på börsen.
– Men räntorna kommer vara höga kanske lite längre än vad folk hoppats på, säger Jonas Olavi, börsanalytiker på Alcpot.
Att den svenska kronan nu är svag är ändå positiv för börsen, säger Olavi.
– Exportindustrin kan göra stora vinster. Det är bra med ökade intäkter, då har de bra på lönekontot och kan fortsätta betala löner och fortsätta investera. Tyvärr är det dåligt för oss konsumenter, men bra för Sverige och svensk ekonomi, och då är det bra för börsen.
Frida Bratt, sparekonom på Nordnet, säger att kommande halvår till stor del beror på hur den amerikanska centralbanken (Fed) agerar.
– Första halvåret har drivits mycket av att det funnits förväntningar på att Fed snart är klar med sina räntehöjningar och faktiskt kommer att börja sänka räntan. Men förväntningarna har kommit på skam, nu väntar man sig inte det längre. Det talar för att det kan bli lite tråkigare tider på börsen.
Den svenska börsen påverkas i hög grad av den amerikanska penningpolitiken, bland annat på grund av exporttunga svenska företag, säger Bratt.
– Börspsykologi är viktigt där också, man tittar på vad som händer i USA och sedan agerar man utifrån det på den svenska börsen.
Ovisshet kring när räntetoppen kommer, både för svensk och amerikansk del, spär på osäkerheten på börsen. Men det största orosmolnet framöver är om Kina skulle invadera Taiwan, tror hon.
Men börshumöret framöver påverkas till stor del av inflationsutfallet.
– Om inte inflationen globalt faller så som alla hoppas på, då kanske centralbankerna måste fortsätta höja räntan, och börsen gillar inte höga räntor. Det är det ständiga hotet.
