Debatt: Fortsatta hjälpbehov i Haiti

Trots att FN och världens länder var snabbt på plats fick naturkatastrofen enorma konsekvenser. Landets begränsade beredskap att hantera en så omfattande katastrof ledde till att fler människor dog i Haiti än i tsunamin.
Till de tre miljoner haitier som redan tidigare var beroende av hjälp från FN och andra tillkom nu ytterligare 2 miljoner. Jordbävningen i januari innebar vidare att nära 200 000 hus förstördes och skadades och 1,5 miljoner människor förlorade sitt hem.
FN:s världslivsmedelsorganisation, WFP, fick tidigt uppgiften att samordna de humanitära insatserna i Haiti. Inom ett par dygn efter katastrofen såg man till att människor kunde få den allra mest nödvändiga hjälpen. Det är också WFP som nu har överblicken över de framtida behoven. De är omfattande.
Nu har orkansäsongen börjat i Haiti. Överfulla flyktingläger drabbas av kraftiga regn och behoven av rent vatten, mat och hygienartiklar ökar åter. Ytterligare resurser kommer att behövas, skriver FN:s kontor för humanitär samordning i sitt senaste nyhetsbrev. Personal på plats vittnar om hur organisationen förbereder sig på det allra värsta. Två miljoner portioner nödhjälpsmat placeras ut på 31 olika platser över hela landet i det fall katastrofen skulle vara framme på nytt.
Som vanligt i denna typ av situationer drabbas barnen hårt. Många skolor är fortfarande stängda för röjning, pengar saknas till lärarlöner och drickbart vatten saknas i många skolor. Ändå förmår FN tack vare bland annat sitt skolmatsprogram många barn att återvända till skolan och därmed få viss ordning i kaoset.

En avgörande del av återhämtningen på Haiti handlar om att bygga upp kapacitet att bättre stå emot liknande händelser i framtiden. Om Haiti och andra fattiga länder ska vara mer motståndskraftiga krävs byggnader som kan stå emot kraftiga rörelser, en myndighetsstruktur som kan agera snabbt och infrastruktur som tillåter snabba hjälpinsatser. Allt detta måste Haiti få hjälp med.
Hittills har FN fått in 61 procent av de 1,5 miljarder dollar som man har begärt från världens länder. Ytterligare 18 miljoner har utlovats. Det innebär att över en halv miljard dollar fortfarande saknas för att FN ska kunna möta de allra mest akuta behoven under året.

Sverige hörde till de länder som bidrog med hjälp till de drabbade i Haiti. Såväl regeringskansliet som myndigheter reagerade på FN:s rop om hjälp och Sverige flög dessutom hjälparbetare till Haiti. Svenska FN-förbundet och andra frivilligorganisationer samlade, genom kampanjer i radio, TV och tidningar, snabbt in 15 miljoner kronor.
Jordbävningskatastrofen i Haiti har följts av andra humanitära kriser och mediebevakningen från landet har blivit mindre intensiv. Oavsett det: FN finns, som i andra svåra situationer, kvar även efter att strålkastarljusen har släckts. Det finns anledning att skänka en tanke och ett bidrag till de nödställda i Haiti också framöver.