Ett perspektiv som haltar

Debatt2019-07-22 04:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I Hultsfreds kommun arbetar man efter ett salutogent perspektiv, vilket innebär att man fokuserar på faktorer som leder till och vidmakthåller hälsa. Men trots att maten har en stor betydelse när det gäller hälsan, eftersom den ska tillgodose behovet av de näringsämnen som kroppen behöver, så beaktas inte denna faktor tillräckligt inom äldreomsorgen.

Det är inte så att den mat som serveras är dålig, tvärtom, men den kan omöjligtvis tillgodose ett tillräckligt behov av näringsämnen till en gammal kropp.

När människan åldras händer mycket som inverkar negativt på möjligheten att få i sig tillräckligt med näring genom måltiderna. En gammal person är mindre utomhus, kanske bara en halvtimmes ”promenad” i veckan, och kroppsaktiviteten minskar. Ämnesomsättningen förändras, aptiten är mindre, tarmarnas förmåga att ta upp näring försämras. Äldre får svårare att tugga och måltider i ensamhet kan göra att de tappar matlusten. Därtill är aptiten för färska frukter och grönsaker inte särskilt stor hos de flesta äldre.

De näringsämnen kroppen behöver är protein, kolhydrater, fett, vitaminer och mineraler. Av dessa är det sällan något problem att få tillräckligt av protein och energi, det vill säga kolhydrater och fett, medan vitaminer och mineraler är betydligt svårare att få i sig i tillräcklig mängd.

I mitt arbete inom hemtjänsten ingår det i uppgifterna att ge medicin till vårdtagarna och många är det som äter stora mängder medicin av olika slag. Det är till exempel inte ovanligt att äldre går på maxdos av smärtstillande mediciner, typ Panodil och Alvedon, månad ut och månad in.

Men trots att många av de hälsoproblem som de äldre lider av kan komma av brist på vitaminer och mineraler, så ordineras de mediciner utan att det först kontrollerats om de lider av vitamin- eller mineralbrist genom en ordentlig blodscreening.

För god hälsa krävs god näringsstatus och där borde all omvårdnad starta. Friskare äldre kan inte betyda annat än vinst för både individen och samhället.

Överkonsumtion av mediciner innebär risker för såväl den som tar dem som för miljön. En hel del av medicinerna kommer ut med urinen, som inte alltid kan renas i reningsverken och därför så småningom hamnar i vattendragen.

Mediciner används för att bota sjukdomar eller lindra symtom men att ordinera dessa innan en grundlig hälsoutredning har gjorts, kan inte vara förenligt med ett helgjutet salutogent perspektiv.